Tva dagar efter revolutionen

Ja, jag lar ju inte bli arets Saida efter mina tips i tidigare inlagg..

Torsdagen ar en dag jag aldrig nagonsin kommer att glomma. For den som aldrig sett en regeringsbyggnad stormas live kan jag beratta att det ar en skaplig adrenalinkick. Varje harstra pa armarna stod i givakt.

Torsdagsnatten var en mardrom. Har nog aldrig varit sa radd i hela mitt liv, utom nar jag var fem ar och pappa o jag guppade omkring pa ostersjon i en bat med trasig motor. Plundring, brander och till och med skottlossning stod pa menyn. Ingenting hande med oss dock och plundrarna gav sig bara pa affarer, inte lagenheter.

Under fredagen bildades medborgargarden som holl rent pa gatorna. Det var vissa oroligheter under natten, men ingenting i narheten av natten innan. Kanner mig trygg och saker i min tyske kompis Davids lagenhet, dar jag bor tillfalligt. Aven i narheten av var gamla lagenhet har allt lugnat sig ordentligt. Min reskamrat Silke aker hem pa tisdag, hon vill inte vara med om det har langre.

Sjalv kanner jag mig sa saker att jag beslutat mig for att stanna tills vidare. Livet atergar langsamt till det normala och den nya oppositionsregeringen har borjat vidta atgarder for att gora gatorna sakra nattetid. Troligen infors utegangsforbud idag.

Maste ocksa saga att jag tycker att jag har tur som far vara har. De senaste dagarna ar de overlagset mest spannande jag har varit med om. hoppas ni inte oroar er for mycket - det ar INTE sa illa som det ser ut pa TV.